Förlossningsberättelse för 2:gången
Enligt önskemål av läsare så läggs denna ut igen =)
Här är min lilla berättelse om hur vår son kom tillvärlden =)
BF 16 Juli!
Dagen den 12 Juli så började jag känna att jag hade ont i magen men jag tog det som sammandragningar.. På kvällen så tänkte jag o sambon att nu får vi klocka tiden.. 6 min var det mellan det då.. Ringer min syrra eftersom hon ska vara med på förlossningen.. Vi fortsätter o klocka o hela tiden så ligger det på 6 minuter.. Till slut ringer jag in till förlossningen men dom tycker att jag kan vänta lite till... Vi går ut o går en runda men det blir värre o värre..
Ber min syster ringa FL o där säger dom att vi ska åka hem till min syster o sova där eftersom hon ska vara med.. Sagt o gjort.. Packade det sista i väskan och när klockan var 23.30 körde vi till syrran.. När vi kom till henne så låg värkarna på 4-5 min. Ringde till Fl o dom sa att vi skulle komma in.. Åkte från Kågeröd ( där syrran bor ) o in till HBG.. Där inne så visar det sig bara att jag har starka förvärkar o inget är på G.. Bara öppen 1cm vilket jag har varit hela tiden.
Får bricanyl o nån tablett som jag skulle sova på o åker hem igen till syrran.. Då är kl 2.30 den 13 juli.
När vi går o lägger oss så känns inget o tabletterna har gjort sin verkan.. Jonas somnar som en gris o jag får världens jäkla hjärtklappningar av bricanylen.. fick sovit tills klockan var vid 11 ( tror jag ) o när syrran kom upp o väckte oss och fråga hur det var så fick jag en värk.. Där efter så fortsatte det o vi började klocka.. 3 minuter.. försöker äta en macka o dricka lite te.. Försöker gå ut o gå med syrran o Jonas, kommer 10 m o börjar storböla o ber dom ta mej hem för detta klarar jag inte..
Vi ringer Fl o dom säger vi ska komma in.
På vägen in så har jag värkar mellan 1-3 minuter o när jag kommer in så e allt i full gång. Men bara öppen 1-2 cm. Är införstådd på att dom ska skicka hem mej igen men nope, jag har för starka värkar.
Dom kopplar på ctg o vill att jag ska ta lustgas.. Lustgasen var det värsta jag någonsins har testat, testade den några värkar men till slut slängde jag den åt skogen. Samtidigt som värkarna kom så fick jag panik för remmarna runt magen satt för hårt o jag ville slita av det hela tiden. Läkaren fick komma in och koppla på något på barnets huvud. Min BM säger att jag ska få en morfinspruta för att lugna ner mej.
Kan tilläga att varje värk jag fick satte jag mej upp, låg jag ner så satte jag mej upp i skräddarställningen.. Så 1gång i minuten gjorde jag det.. BM tyckte det var bra för då öppnade jag bäcknet som jag skulle.
När dom kommer in för att ge mej min morfinspruta så tycker dom att jag sköter det hela för bra så jag får inte min spruta!
Men efter ett tag så fick jag den.. O där efter så e allt suddigt! Den sprutan gjorde så jag sov hela tiden o vaknade när jag fick värkarna.
När vattnet gick så låg jag på sidan i sängen o säger " det rinner nu" jag trodde det var blod.. Men ikke de var vattnet o jag var knappt medveten om det.
Då e kl 15.00.
Jag minns knappt att min syster gick o åt o jag minns knappt att Jonas gick o åt.. Jag lovar det kändes som jag var asfull! Billig fylla =)
Klockan går o jag har ingen aning om vad klockan är för jag e så pass borta, jag bara sätter mej upp när värkarna kommer o uthärdar dom.
Helt plötsligt säger jag till min syster " Jag måste på toa" Hon säger: Är det krystvärkar?"
Jag: "Nej jag måste på toa"
Hon: "Nej det e krystvärkar"
Sagt o gjort så ringde hon efter BM o dom kom in och undersökte mej. Jodå jag var helt plötsligt öppen 10 cm o hade krystvärkar. ( fortfarande så säger jag att jag var tvungen att gå på toa )
Jag skriker " Jag vill ha EDA"
Dom: "DE hinner du inte för du ska föda"
Jag: "Jo jag SKA ha min epidural"
Men jag fick ingen =(
Jag höllt på med mina krystvärkar o tillslut så säger dom att om jag vill gå på toa så fick jag göra det för bebisens huvud måste sjunka ner..
Jag går på toa o ska visa för dom att jag verkligen behövde gå.. Men fel fick jag.. Inte behövdes det.. Haha
Kl 20.05 börjar jag krysta aktivt o helt plötsligt så går allt fort.. Dom behöver inte säga till mig vad jag ska göra utan jag gör som min kropp säger.
Nått som jag verkligen minns är att Bm säger att jag ska krysta riktigt nästa värk så e han ute för hon håller i hans huvud..
Min syster säger: "Nästa värk e han ute"
Jag: "Nej jag vill inte föda"
Syrran: "Nästa värk så e du mamma"
Jag: "Nej jag vill inte" ( snacka om jag var borta ) o hade ont eftersom jag inte fick smärtstillande.
Nästa värk kommer o helt plöstligt så känns det att en varm, våt o hal bebis kommer ut ur mej o läggs på min mage! Kl är 20.22
Herregud... "Han skriker inte" säger jag, dom bara lugn.. det kommer.. O ett par sekunder efter så hör jag det mest underbaraste ljudet =)
Jag gråter, Jonas gråter o syrran gråter.. Här vet jag inte vad jag tänker för morfinsprutan sitter fortfarande i o jag e trött.
Helt plötsligt känner jag något på magen o lyfter på täcket, haha han kissar på mig :D Lilleman var kissig :D
Moderkakan kommer ut, tittade på den... tyckte inte den var läbbig iallfall.
Bm säger att jag har spruckit en hel del o dom börjar sy mej.. I över 1 timme sydde dom mig o läkaren fick komma in o hjälpa till för det var kompliserat.
2795 gram o 50 cm lång var vår son =)
Nu är han 10månader o förgyller vår dag!
Älskar dig Theodor!
Finns säkert så mkt som jag har glömt att nämna här med morfinsprutan knockade ner mej rejält. Nästa gång ska jag inte få en sådan även om dom vill ge mej..
Här är min lilla berättelse om hur vår son kom tillvärlden =)
BF 16 Juli!
Dagen den 12 Juli så började jag känna att jag hade ont i magen men jag tog det som sammandragningar.. På kvällen så tänkte jag o sambon att nu får vi klocka tiden.. 6 min var det mellan det då.. Ringer min syrra eftersom hon ska vara med på förlossningen.. Vi fortsätter o klocka o hela tiden så ligger det på 6 minuter.. Till slut ringer jag in till förlossningen men dom tycker att jag kan vänta lite till... Vi går ut o går en runda men det blir värre o värre..
Ber min syster ringa FL o där säger dom att vi ska åka hem till min syster o sova där eftersom hon ska vara med.. Sagt o gjort.. Packade det sista i väskan och när klockan var 23.30 körde vi till syrran.. När vi kom till henne så låg värkarna på 4-5 min. Ringde till Fl o dom sa att vi skulle komma in.. Åkte från Kågeröd ( där syrran bor ) o in till HBG.. Där inne så visar det sig bara att jag har starka förvärkar o inget är på G.. Bara öppen 1cm vilket jag har varit hela tiden.
Får bricanyl o nån tablett som jag skulle sova på o åker hem igen till syrran.. Då är kl 2.30 den 13 juli.
När vi går o lägger oss så känns inget o tabletterna har gjort sin verkan.. Jonas somnar som en gris o jag får världens jäkla hjärtklappningar av bricanylen.. fick sovit tills klockan var vid 11 ( tror jag ) o när syrran kom upp o väckte oss och fråga hur det var så fick jag en värk.. Där efter så fortsatte det o vi började klocka.. 3 minuter.. försöker äta en macka o dricka lite te.. Försöker gå ut o gå med syrran o Jonas, kommer 10 m o börjar storböla o ber dom ta mej hem för detta klarar jag inte..
Vi ringer Fl o dom säger vi ska komma in.
På vägen in så har jag värkar mellan 1-3 minuter o när jag kommer in så e allt i full gång. Men bara öppen 1-2 cm. Är införstådd på att dom ska skicka hem mej igen men nope, jag har för starka värkar.
Dom kopplar på ctg o vill att jag ska ta lustgas.. Lustgasen var det värsta jag någonsins har testat, testade den några värkar men till slut slängde jag den åt skogen. Samtidigt som värkarna kom så fick jag panik för remmarna runt magen satt för hårt o jag ville slita av det hela tiden. Läkaren fick komma in och koppla på något på barnets huvud. Min BM säger att jag ska få en morfinspruta för att lugna ner mej.
Kan tilläga att varje värk jag fick satte jag mej upp, låg jag ner så satte jag mej upp i skräddarställningen.. Så 1gång i minuten gjorde jag det.. BM tyckte det var bra för då öppnade jag bäcknet som jag skulle.
När dom kommer in för att ge mej min morfinspruta så tycker dom att jag sköter det hela för bra så jag får inte min spruta!
Men efter ett tag så fick jag den.. O där efter så e allt suddigt! Den sprutan gjorde så jag sov hela tiden o vaknade när jag fick värkarna.
När vattnet gick så låg jag på sidan i sängen o säger " det rinner nu" jag trodde det var blod.. Men ikke de var vattnet o jag var knappt medveten om det.
Då e kl 15.00.
Jag minns knappt att min syster gick o åt o jag minns knappt att Jonas gick o åt.. Jag lovar det kändes som jag var asfull! Billig fylla =)
Klockan går o jag har ingen aning om vad klockan är för jag e så pass borta, jag bara sätter mej upp när värkarna kommer o uthärdar dom.
Helt plötsligt säger jag till min syster " Jag måste på toa" Hon säger: Är det krystvärkar?"
Jag: "Nej jag måste på toa"
Hon: "Nej det e krystvärkar"
Sagt o gjort så ringde hon efter BM o dom kom in och undersökte mej. Jodå jag var helt plötsligt öppen 10 cm o hade krystvärkar. ( fortfarande så säger jag att jag var tvungen att gå på toa )
Jag skriker " Jag vill ha EDA"
Dom: "DE hinner du inte för du ska föda"
Jag: "Jo jag SKA ha min epidural"
Men jag fick ingen =(
Jag höllt på med mina krystvärkar o tillslut så säger dom att om jag vill gå på toa så fick jag göra det för bebisens huvud måste sjunka ner..
Jag går på toa o ska visa för dom att jag verkligen behövde gå.. Men fel fick jag.. Inte behövdes det.. Haha
Kl 20.05 börjar jag krysta aktivt o helt plötsligt så går allt fort.. Dom behöver inte säga till mig vad jag ska göra utan jag gör som min kropp säger.
Nått som jag verkligen minns är att Bm säger att jag ska krysta riktigt nästa värk så e han ute för hon håller i hans huvud..
Min syster säger: "Nästa värk e han ute"
Jag: "Nej jag vill inte föda"
Syrran: "Nästa värk så e du mamma"
Jag: "Nej jag vill inte" ( snacka om jag var borta ) o hade ont eftersom jag inte fick smärtstillande.
Nästa värk kommer o helt plöstligt så känns det att en varm, våt o hal bebis kommer ut ur mej o läggs på min mage! Kl är 20.22
Herregud... "Han skriker inte" säger jag, dom bara lugn.. det kommer.. O ett par sekunder efter så hör jag det mest underbaraste ljudet =)
Jag gråter, Jonas gråter o syrran gråter.. Här vet jag inte vad jag tänker för morfinsprutan sitter fortfarande i o jag e trött.
Helt plötsligt känner jag något på magen o lyfter på täcket, haha han kissar på mig :D Lilleman var kissig :D
Moderkakan kommer ut, tittade på den... tyckte inte den var läbbig iallfall.
Bm säger att jag har spruckit en hel del o dom börjar sy mej.. I över 1 timme sydde dom mig o läkaren fick komma in o hjälpa till för det var kompliserat.
2795 gram o 50 cm lång var vår son =)
Nu är han 10månader o förgyller vår dag!
Älskar dig Theodor!
Finns säkert så mkt som jag har glömt att nämna här med morfinsprutan knockade ner mej rejält. Nästa gång ska jag inte få en sådan även om dom vill ge mej..
Var en sötis och kommentera:
Postat av: Nicole
Nä, det blev inte så dyrt. Vi hade tur å slapp buda över folk. Dom som var intresserade fick inte lån. =0) Så sånt gillar vi!
Postat av: Amanda - 17 år och snart mamma!
dom ska kolla hur många gram äggvita jag har i urninen på ett dygn, det har med havandeskapsförgiftningen att göra!
Men jag har börjat samla nu ikväll (har druckit dåligt idag) så dom blir nog inte glada :(
Postat av: Nicole
Ja, det känns skönt. Ska bli kul att komma till ett hus som helt är vårt (bankens egentligen, haha). Kunna göra vad vi vill å ha egen trädgård. Inte alls fel. Å stor tomt har vi. =0) Min msn är babet[email protected].
Postat av: Malin
Lät som en riktigt lång förlossning de där.
Edan hjälper inte mot krysstvärkar den hjälper bara innan. Så när du var öppen 10 behövde du den ju inte.
Gick igenom min andra förlossning för 2 veckor sen, och jag minns inte ens min så bra som du minns din:) och då var ju du med om din för riktigt länge sen jämnfört med mig.
Trackback
